VANLIGA FRÅGOR OM TERAPI

Vanliga frågor om stress

Vad är stress?

Stress är den känsla som kommer om du känner att du har för mycket att göra och för lite tid, eller när du har för höga krav och förväntningar på dig. Vi tappar helt enkelt kontrollen över situationen.

Varför blir vi stressade?

När vi blir stressade dras kroppens viktigaste stressystem igång, som kallas HPA-axeln. När vi upplever stress sänder Hypotalamus en signal till en körtel som kallas Hypofysen som i sin tur skickar en signal till binjurarna att släppa ut ett kroppens viktigaste stresshormon, Kortisol. Det får oss att tagga till och ger oss energi!

Stressystemet var avgörande för oss människor när vi levde på savannen för tusentals år sedan. När vi mötte ett hotande lejon på savannen fanns bara två val, gå till attack eller fly därifrån. Oavsett vad man valde behövde kroppen mer blod för att kunna springa iväg eller gå till attack. Det är därför hjärtat slår snabbare och hårdare när vi blir stressade oavsett situation.

MEN! Det här stressystemet är inte utvecklat efter den moderna värld som vi lever i. Kroppen kan nämligen inte känna någon skillnad på om vi blir jagade av ett hotande lejon på savannen eller om vi sitter fast i bilkö och är sena för ett möte. Stressystemet aktiveras oavsett, att slåss eller fly.

Coronakrisen

Under våren 2020 drabbades världen av Coronapandemin vilken skapade en stor oro och stress hos många. Ovissheten, som vi fortfarande lever i, bottnar i en rädsla för att tappa kontrollen. Då aktiveras stressystemet igång och vi förbereder oss för att fly eller gå till attack. 

Varningstecken

Det finns flera olika saker som kan tyda på att man är stressad på ett sätt som inte är bra. Du kanske känner igen dig i en eller flera av de vanligaste stress symptom i rutan. 

  • Sover dåligt
  • Spänningar i nacke & axlar
  • Lättirriterad över småsaker
  • Svårt att koncentrera dig
  • Svårt att komma ihåg saker
  • Rastlös & svårt att koppla av
  • Gråter, ibland utan orsak
  • Yrsel och huvudvärk

När är stressen farlig?

Jo, det är när stressen blir långvarig. Om HPA-axeln tvingas vara aktiv under för lång tid, dvs månader och år, då riskerar den att krokna och funkar inte längre normalt. Då blir vi orkeslösa, i värsta fall helt utmattade.

Hur kan terapi hjälpa dig?

Det positiva med att prata med en terapeut är att du får verktyg så att dina besvär inte förvärras.

Du kan tex få hjälp att förändra tanke- och beteendemönster så du kan hantera situationer på andra sätt. Du kanske känner igen dig i att uppleva stress för att du vill hinna med jobb, träning, partner och vänner men känner att tiden inte räcker till vilket gör att du gör allt för att effektivisera vardagen men sällan säger nej för att vila och återhämta dig. Det är den typen av stresshantering som din terapeut kan hjälpa dig med. 

Finns det några andra fördelar?

Många tycker att det är väldigt skönt att bara få säga vad man tänker och känner högt till en annan person. Det minskar ångesten och gör situationen mer greppbar.


Ångest

Vad är ångest?

Vi brukar beskriva känslan rädsla när det finns ett yttre hot, t.ex en tiger i rummet. Ångest är däremot när det känns som om det skulle finnas ett yttre hot men tigern finns inte. Däremot är ångest ofta en blandning av flera olika känslor, till exempel skuld, skam eller frustration. Ångest är obehagligt, men inte farligt.  

Varför får man ångest?

Det finns olika förklaringar till varför man känner ångest. Ångest är egentligen till för att ge dig extra kraft och energi om du behöver klara av en farlig situation. Till exempel genom att springa fort eller försvara dig mot något farligt. Men ibland tolkar hjärnan en situation som farlig, fast den inte är det. Då kan kroppen dra igång en massa energi fast det inte behövs. Ibland kan det räcka med att du tänker på något läskigt, för att hjärnan ska tro att du är i fara.

Coronakrisen

Att känna sig orolig, ledsen eller stressad under en kris är helt normala känslor. Det finns en stor ovisshet kring när pandemin ska vara över vilket skapar ångest hos många. Följ Folkhälsomyndighetens riktlinjer och begränsa nyhetsinformation, och skilj på det du kan påverka och det du inte kan påverka. Fortsätt framförallt göra saker som du vet att du tycker om och följa dina vanliga rutiner. 

Varningstecken

Det finns flera sorters ångest symptom och känns olika för olika personer. Du kan känna dig spänd, få ont i kroppen, orolig, irriterad eller ledsen om du ofta oroar dig för många saker. Det kan i sin tur leda till att det känns som en klump i magen. Du kan också känna dig rastlös, få svårt att slappna av och sova. När ångesten ökar känner vi ofta huvudvärk och yrsel, att det är svårt att koncentrera sig på vad som händer runtom oss.  

Hur kan du hantera det?

Ett sätt är att fokusera på din andning när du får ångest. Försöka att gå undan, sätta dig ner med fötterna mot golvet och andas lugnt. Du kan lägga din högra hand på magen och känna hur den expanderar när du andas in och hur den krymper likt en ballong när du andas ut. Att kontrollera sin andning så att den inte blir för snabb, eller för långsam, hjälper dig att säga till din kropp att det inte är något farligt just nu och återfå kontrollen över situationen.

Hur kan terapi hjälpa dig?

Ibland är det svårt att hantera sin ångest själv och det kan vara skönt att få hjälp på vägen. Ofta vill man bara undvika det som framkallar ångest men det leder snarare till ökad ångest. En terapeut kan hjälpa dig att t.ex sätta upp en plan för hur du stegvis kan närma dig det som framkallar ångest, vilket kallas exponering. Gradvis kan du lära om hjärnan att det som tidigare framkallade ångest inte är farligt.


Terapeuten hjälper dig att se över dina vanor så att du kan öka förutsättningarna för att minska ångesten så att den inte blir ett hinder i vardagen. Det viktigaste är alltid att hitta ett sätt som passar för just dig.


Vanliga frågor om sömnproblem

Vad är sömn?

Sömnen är viktig för att balansera vårt mående och ge oss kraft och energi att vara aktiv under dagen. Vi sover ungefär en tredjedel av vårt liv och långvariga sömnbesvär kan få allvarliga konsekvenser för hälsan och öka risken att drabbas av sjukdomar och långtidssjukskrivning. Många människor har problem med sömnen och dålig sömnkvalitet är ett stort folkhälsoproblem. 

Varför är det viktigt?

Sömn är en av de bästa förebyggande aktiviteter som du kan ge din kropp. När vi sover får din hjärna chans att återhämta sig och bearbeta dagens alla intryck. Kroppen varvar ner, musklerna slappnar av och hjärnan lagrar minnen och ny kunskap.

När du sover aktiveras även kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas vilket minskar risken för att du ska bli sjuk. 


Tecken på sömnproblem

En vuxen sover i genomsnitt sex till nio timmar per natt. Ibland sover vi sämre och det beror oftast på att du är stressad eller orolig. Att sova dåligt en eller några nätter är i sig inte farligt utan det är när sömnproblemen blir långvariga. Långvariga sömnproblem är besvär som har pågått i mer än fyra veckor och som kommer minst varannan natt. Sömnproblem kan vara att du har något eller några av följande problem:

  • Du har svårt att somna, det tar mer än 45 minuter.
  • Du vaknar en eller flera gånger under natten och har svårt att somna om. 
  • Du vaknar för tidigt på morgnarna, innan klockan ens hunnit ringa. 

Hur kan du hantera sömnproblemen?

  • Försök att lägga dig och gå upp samma tid varje dag
  • Ta inte med dig jobbet in till sovrummet
  • Drick inte kaffe efter lunch
  • Låt sovrummet vara svalt och mörkt
  • Rör på dig regelbundet

Hur kan terapi hjälpa dig?

En terapeut kan ge dig mer kunskap om sömnproblem och reda ut orsakerna till varför du har problem med sömnen. Du får konkreta verktyg som du kan använda hemma mellan samtalen för att öka chanserna för en god natts sömn. En terapeut kan också guidea dig i olika avslappningsövningar och Mindfulness, medveten närvaro. Det viktigaste, som alltid, är att hitta ett sätt som passar för just dig.


Oro

Vad är oro?

Alla känner sig oroliga ibland, det är en naturlig reaktion som vi behöver för att kunna förbereda oss för utmaningar eller undvika risker. Oftast kommer oron när något förändras i vår vardag och när vi inte riktigt kan kontrollera situationen. Vissa oroar sig mer än andra men om du känner dig orolig, ängslig och ältar över en längre tid och som begränsar din vardag kan det vara en god idé att få professionell hjälp.

Varför blir vi oroliga?

Att känna sig orolig ibland är en naturlig del av livet. Känslan kommer för att signalera för oss att något är farligt så att vi kan undvika det eller förbereda oss på att klara av det. En del blir lättare oroliga än andra. Det beror på hur du är som person – vissa är mer känsliga än andra. Olika personer har också haft olika upplevelser och erfarenheter i livet som kan bidra till att de lättare blir oroliga.

Varningstecken

Alla reagerar olika när de blir oroliga, vissa vill vara ifred medan andra vill umgås för att det är för jobbigt att vara ensamma med sina tankar och känslor. Många känner en oro i kroppen, en inre spänning, nervositet eller ängslighet. Det kan leda till att man får ont i magen eller huvudvärk. Oro kan även göra att man känner sig rastlös, irriterad och att det är svårt att få stopp på alla tankar som spinner i huvudet. 

Hur kan du hantera det?

Det finns flera saker som du kan göra för att hantera och reglera din oro och må bättre. Att hålla sina rutiner är alltid a och o för att vara snäll mot kroppen och minska oro och stress. Även om du känner motstånd, försök att sätta upp rutiner för att äta, träna och sova regelbundet. Förutom goda och sunda rutiner och tipsen i listan till höger brukar jag själv fråga mig själv "vad är mest hjälpsamt för mig nu?" 

  • Prata med någon så att du kan sätta ord på dina känslor
  • Begränsa hur mycket du googlar på det som oroar dig
  • Avbryt oron med en aktivitet som du gillar
  • Skilj på det du kan påverka och det som du inte kan påverka

Hur kan terapi hjälpa dig?

Om oron begränsar dig i din vardag kan det vara en god idé att prata med en terapeut. En terapeut kan ge dig mer kunskap om oro och reda ut orsakerna till varför du känner oro. Du får konkreta verktyg som du kan använda hemma mellan samtalen för att kunna hantera oron och skapa ökad känsla av kontroll. En terapeut kan också guidea dig i olika avslappningsövningar och Mindfulness, medveten närvaro. Det viktigaste, som alltid, är att hitta ett sätt som passar för just dig.


Vanliga frågor om självkänsla

Vad är självkänsla?

Självkänsla handlar om hur du tänker och känner om dig själv. Stabil självkänsla är när du vet att du är värdefull precis som du är medan låg självkänsla kan göra att du bryr dig mycket vad andra tycker, eller att du ställer för höga krav på dig själv. 

Självkänslan växer i miljöer där du får känna dig omtyckt och betydelsefull för andra människor. En låg självkänsla kan tvärtom göra att du är särskilt känslig för kritik och motgångar.

Varför får man låg självkänsla?

Självkänslan kan påverkas om du ofta har fått höra att du inte duger eller att du är jobbig. Eller om du bara har fått uppskattning när du har lyckats bra med något, och inte annars. Självkänslan kan också vara svag om du inte känner dig sedd när du växer upp. Till exempel om vuxna som du bor med är sjuka, har problem med alkohol eller droger, eller har för mycket att göra för att ha tid och ork för sina barn.

Varningstecken

I listan till höger kan du se några exempel på hur det kan kännas vid låg självkänsla. 


  • Du bryr dig mycket om vad andra tycker och tänker om dig
  • Du gör saker som inte är bra för dig
  • Du tror inte att andra gillar dig

  • Du är kritisk eller taskig mot andra, för att dölja din osäkerhet
  • Du kan lätt känna dig svartsjuk eller avundsjuk på andra

Hur kan du stärka din självkänsla?

Även om du har erfarenheter som gett dig en dålig självkänsla går det att utveckla bättre självkänsla senare i livet. Genom att behandla dig själv som en värdefull person kan du förbättra din självkänsla. Genom att agera som om du vore älskvärd, även om det inte känns så, kan du omprogrammera din hjärna till starkare självkänsla. Det kan till exempel handla om att välja partners som visar dig uppskattning, att ta väl hand om din kropp och ditt hem eller att säga nej till arbete som du inte har ork till.

Hur kan terapi hjälpa dig?

Det är lättare att känna sig värdefull om man inte undviker livet, målen och att vara den man innerst inne vill vara. Fast oftast vill personen undvika när det uppstår jobbiga tankar och känslor. I terapin får man träna på att ta steg framåt trots att man bär med sig jobbiga tankar och känslor. Dessa brukar lätta efter ett tag och ofta känner sig personen nöjd och stolt när den har vågat gå utanför sin "comfort zone".


Depression och nedstämdhet

Vad är depression?

Definitionsmässigt är depression en nedstämdhet. Du kan ha fått en depression om du under en tid som är längre än två veckor känner dig mycket nedstämd, trött och orkeslös. En depression innebär att du sällan eller aldrig känner någon glädje eller lust. Inte ens när du gör sådant som du vanligtvis brukar gilla.

Varför blir man deprimerad?

Nästan varannan kvinna och var tredje man blir någon gång deprimerad. Trots det förstår de flesta inte vad som hänt när depressionen slagit till. Depression beror oftast på genetik och på uppväxtfaktorer. Depressioner kan utlösas av svåra händelser i livet, både enskilda och sådana som utspelar sig under en längre tid. Sjukdomar, dödsfall, förlust av jobb, en flytt eller separation är exempel på händelser som kan leda till att man blir deprimerad.

Varningstecken

Symptomen för depression kan variera från person till person. Till exempel kan sömnproblem och aptitproblem variera mellan personer, där vissa vaknar ofta och tidigt för att de mår dåligt medan andra har svårt att somna av samma anledning men kan i stället sova väldigt länge, ibland onormalt länge. Det är likadant med aptit, även om det är vanligare med minskad aptit, så får en del i stället ökad aptit.Tankar kring döden kan vara relaterade till dödsångest vilket också kan påverka depression. Symptomen kan variera från person till person och kan innefatta någon eller flera av följande:

  • Nedstämdhet
  • Sorgsenhet
  • Orkeslöshet
  • Minskad/ökad aptit
  • Minskad/ökad sömn
  • Mer gråt än vanligt
  • Ångest/dödsångest
  • Ökad irritation och ilska
  • Koncentrationssvårigheter

Hur kan du hantera det?

Vad som hjälper när man själv mår dåligt varierar ofta från person till person. Men några punkter kan ändå vara viktiga att tänka på.

  • Sänk kraven på dig själv och acceptera att du inte mår på topp.
  • Prata med någon du litar på även om det tar emot. 
  • Gör något du tycker om. Ta en paus, se en film eller läs en bok.
  • Försök att komma ut minst 20 min varje dag för att få lite motion och solljus. Det hjälper mot nedstämdhet.
  • Undvik alkohol. Det ökar risken för depression och återfall.

Hur kan terapi hjälpa dig?

En terapeut kan hjälpa dig se grundorsaken till varför du mår dåligt, hur obearbetade känslor från vår uppväxt gör så att vi fastnar i destruktiva mönster. Terapeuten kan också hjälpa dig att fokusera på känslor och kroppsliga reaktioner så att du ska få hjälp med det som skapar dina problem och inte enbart lindra besvären. Många terapeuter hjälper dig också att förstå mer om hur hjärnan och vår kropp fungerar och hur du bättre kan ta hand om dig själv när du mår dåligt.